Jag hamnade i en liten svacka nu på kvällen. När jobbet äntligen är bearbetat finns det tydligen plats för annat...
Tankar seglade upp. Minnen kom ifatt. Glömda och gömda funderingar hittade vägen ut. Fantasivärlden knackade på. Hjärnan slog knut på sig själv och vägrade släppa taget.
Ska försöka sova, drömmar är iallafall sällan annat än underbara.
Hoppas att du vaknar upp till en bättre morgondag (dag idag).
SvaraRaderaKram på dig
PS! Tack för att du tog dig tid att svara på frågorna på min blogg :)
Känner igen mig där. Jag fungerar likadant - när saker och ting lugnat ned sig så får tankarna mer spelrum. Mitt bästa sätt att tackla det är promenader och samtal med familj och vänner. Eller att bara skriva av sig.
SvaraRaderaHoppas tankarna har lugnat ned sig nu och att du mår bra! Det blir en fantastisk dag idag tror jag!
Men visst är det så, jag tror aldrig att jag drömt så mycket någon anna period i mitt liv, samt våndats SÅ över vad som kommer att hända =/
SvaraRaderaBefinner mig någonstans mitt emellan "denial" och sanning, men klarar inte riktigt att passera "GÅ" ännu. VI har stora beslut och funderingar att göra. Kramar till dig sötnos
Jag menar vekligen när jag nu säger....dina ord är precis som mina!!!!
SvaraRaderaJag har en tidsperiod nu under sommaren då jag är "utlämnad" åt mig själv. Och oj, det är inte alls så lätt. Alla dessa tankar, funderingar och känslor som dyker upp hela tiden. Och det känns så maktlöst med frågorna att vad ska jag göra?, vad vill jag göra?, hur ska jag göra?
Att söka och söka kan ta så på krafterna. Men som min pappa brukar säga, "Den som söker, han/hon finner".
Jag har så mycket i mitt huvud som jag skulle kunna berätta om detta ämne och hur jag upplever det....
Jag önskar dig en fin dag :-)
Kram Veronica (28 år)
Ja du, precis som du säger: det är nog inte helt oväntat att alla tankar kommer just nu. Nu finns det helt plötsligt jättemkt plats för dem liksom. När jag för några år sedan mådde dåligt och gick i terapin var ett av "felen" jag hade gjort att jag inte lät tankarna bara komma. Jag tryckte undan dem precis som man trycker ner gummiankor under ytan i ett badkar och när man väl släpper taget så poppar de upp till ytan igen. Precis så var det med mina jobbiga tankar. Tankar måste få komma när de vill. När de bara får vara blir de oftast mer "ofarliga" och man kanske tar tag i dem och bearbetar dem också.
SvaraRaderaMånga kramar till dig!
Ps: Vi får satsa på att försöka ses när du väl är tillbaka i sthlm igen!